Rapporten saknar helt en ekonomisk analys för att göra två F-3 skolor och en 4-6-skola, jämfört med att behålla dagens F-6-skolor och komplettera med ytterligare en F-6-skola.
Kommunen bortser helt från att kommunens attraktivitet försämras kraftigt för familjer. Med minskad attraktivitet riskerar kommunen att förlora delar av de skatteintäkter på 3 miljarder kronor som inflyttningen förväntas generera mellan 2025 och 2030.
Kommunen gör inte heller någon uträkning om så kallade infasning. Antalet skolplatser totalt (på Errarp, Rebbelberga och Adolfsfält) är de samma, lika så antalet elever, oavsett vilken skolform kommunen väljer. Det är samma antal elever som ska fördelas på samma antal platser vilket inte borde generera någon kostnadsskillnad för kommunen vid en infasning, eftersom antalet tomma platser blir konstant på kommunnivå. Om den nya skolan håller samma goda nivå som kommunens övriga skolor kan vi anta att en del familjer, framförallt de som bor nära, självmant söker ditt, och paviljongerna på Errarp och Rebbelberga kan därmed fasas ut när hyreskontrakten går ut.
Data från tidigare skolomorganiseringar i andra kommuner och hur de har påverkat elevernas resultat (ex. nationella provresultat och betyg).
I Gislaved organiserade man tre F-6 skolor till två F-3 och en 4-6, Gullviveskolan. Innan omorganisationen hade de tre skolorna ett snitt på antal godkända elever i alla ämnen i årskurs sex på 73%, 2024 så var samma siffra 58%. Man har även försämrat sitt resultat mot kommunen och riket. När det gäller nationella prov så har man också försämrat sitt resultat både jämfört mot riket men även mot kommunen innan omorganisationen. Även antalet legitimerade lärare har minskat efter omorganisationen och det har också blivit färre lärare per elev.
Ingen analys av vad lärarna tycker om förslag till omorganiseringen har gjorts, varken av kommunens lärare eller av lärare i allmänhet. Hur kan man driva igenom en process som berör så många anställda, utan att lyssna på vad de tycker?
Dessutom undersöker kommunens rapport (Kallelse.pdf) ingenstans vad forskning och facket menar är det som gör läraryrket attraktivt.
Lärarattraktivitet
I kommunens rapport handlar lärarperspektivet uteslutande om att vara ett attraktiv arbetsgivare. Förutom en hänvisning till en artikel i Helsingborgs dagblad finns det inga källor, varken till undersökning eller forskning, i kommunens rapport.
“Av de rekryteringsprocesser vi kontinuerligt bedriver framgår att just kollegor inom samma område/ämnesbehörighet är viktigt för våra arbetstagare” (Kallelse.pdf, sidan 9) menar författaren till rapporten (vem det nu är? För den detaljen saknas!).
Tittar vi istället på vad forskningen säger om vad som är attraktivt för lärare menar Skolverket att det är god arbetsmiljö, att lärarnas arbetsbelastning avlastas samt att de får tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling som är framgångsfaktorer när det gäller att attrahera och behålla personal (https://www.skolverket.se/.../strategisk...). Även fackförbundet Sveriges lärare har en liknande uppfattning Enligt dem är det som attraherar lärare en god arbetsmiljö, konkurrenskraftiga löner och att man satsar på skolan istället för att göra besparingar (Lärare flyr yrket).
Kommer det vara svårt att rekrytera lärare framöver?
I rapporten kan vi läsa att det skulle finnas mycket som tyder på att det kommer att vara svårt att rekrytera lärare i framtiden (Kallelse.pdf, sidan 22). Skolverkets prognos över var behovet att nyanställa finns fram till 2035 visar att behovet är som lägst i årskurserna F-6 (Prognos över behovet av lärare och förskollärare - Skolverket). Om Ängelholm inte skiljer sig från den nationella statistiken bör kommunen, som fram till nu varit kända för att vara en god skolkommun, inte ha några problem att locka till sig legitimerade lärare.
Undersökning av vad skolkurator, skolpsykolog, specialpedagoger, skolsköterska och skolläkare saknas. Inte heller görs någon riskbedömning utifrån deras professioner.
Det saknas utredning vad som händer när man inte längre kommer ha någon grundskola i centrum.
Det saknas konsekvensutredning vad som händer när man inte längre kommer ha någon grundskola i centrum. Ängelholm växer, inte minst dess centrala delar. Bara i Stationsområdet räknar kommunen med att det på sikt ska finnas 2700 bostäder (Delprojekt och bostäder - Stationsområdet). I planprogrammet för Stationsområdet (STATIONSOMRÅDET) har kommunen slagit fast att "behov finns för en F-6 skola med plats för 500 elever i de centrala delarna av Ängelholm." (s. 27).
Kommunen måste skyndsamt utreda vilken påverkan avsaknaden av en centralt placerad grundskola har på Ängelholm, exempelvis vad gäller trafiksituationen, stadsdelens attraktivitet för inflyttning och så vidare.
Nedläggning av en unik, småskalig resursskola
Skolverksamheten på Sockerbruksområdet har idag en unik bredd och sammansättning och utgör en resurs av avgörande betydelse för de barn som inte fullt ut klarar omständigheterna på en större skola med många parallellklasser.
De delade lokalerna med Anpassad grundskola (elever årskurs 1-5) utgör en unik och lärorik möjlighet för samverkan mellan dessa elevgrupper. För de elever som är under utredning eller bedöms ligga i gränslandet mellan verksamheterna är det en unik styrka att kunna pröva båda formerna och att byte sker inom samma lokaler med en sammanhållen social kontext.
Det saknas helt ett svar på hur dessa behov skall tillgodoses i framtiden
På frågan hur kommunen i framtiden tänker sig hantera de barn som för sin skolgång behöver en mer småskalig och lugnare miljö, hemmasittarproblematik och NPF-problematik, så har det mest uttömmande svaret vi fått varit - “vi löser det”.
Realiteten är att en så här högkvalitativ verksamhet, om den läggs ner, inte kommer kunna återskapas på liknande sätt inom ramen för det nya organisationsförslaget. Man gör i själva verket en huvudlös förstörelse av en ovärderlig institution i Ängelholm. Planeringen för att fånga upp och kompensera bortfallet av denna mycket viktiga resurs verkar vara icke-existerande.
Förutom att vara en viktig resurs för barn med speciella behov är Ängelholms Montessoriskola en välfungerande skola på många andra sätt med. Till exempel hade 100% av eleverna i årskurs 6 godkänt i alla ämnen i slutbetyg (A-E) läsåret 2023/24 (Sök statistik om förskola, skola och vuxenutbildning - Skolverket).
Det saknas analys hur det kommer att påverka de stadsdelar som inte längre kommer att ha en skola eller ett mellanstadium. Om man förändrar ett områdes infrastruktur riskerar flera oväntade bieffekter komma på köpet. Hur kommer det till exempel att påverka lokal service och idrottsföreningar i området?
Om man förändrar grundförutsättningarna riskerar man att antingen förändra ett helt områdes demografi, eller skapa ett löpande missnöje och problem över flera år. Det kan sedan ta decennier att lösa.
Tar man Stockholm och Hammarby Sjöstad som exempel, så var det ett område som planerades för seniorer. Men det var barnfamiljer som flyttade in. Det tog därefter Stockholms stad omkring 20 år att lösa situationen och skapa en fungerande barnomsorg och skola i området.
Barnrättsperspektivet belyses först efter att detta val har gjorts. Enligt barnkonventionen ska i första hand barnets bästa beaktas vid alla beslut som rör barn. Så har alltså inte varit fallet i själva valet av skolorganisation.
I det dokument som användes som beslutsunderlag, då valet av organisationsform gjordes i september 2024, beskrivs nackdelarna hos F-3/4-6-alternativet med sammanlagt 24 ord och fördelarna med F-6-alternativet med sammanlagt 17 ord. Detta kan omöjligen betraktas uppfylla barnkonventionens krav på att i första hand beakta barnets bästa.
Rapporten från december 2024, inför det formella beslutet om ny grundskoleorganisation, präglas av vilseledande faktaurval, med felciterade källor, missvisande faktapresentation, utelämnande av kontext, vinklat faktaurval och asymmetriskt tillämpade argumentationsprinciper. Detta gör att beslutsunderlaget inte är utformat på ett sådant sätt att det möjliggör en rättvisande bedömning av barnets bästa.
Mobbningsproblematik berörs inte över huvud taget i rapporten, trots att barnkonsekvensanalysen konstaterar att elevsvaren signalerar att det finns oro att den stora skolan med många elever i samma ålder kan leda till fler konflikter och en större rädsla för att känna sig utsatt av framförallt äldre elever.
Konsekvensernas omfattning förminskas. Över den föreslagna organisationens sannolika livslängd så kommer fem gånger fler barn att drabbas av negativa konsekvenser i form av sämre social kontinuitet än med F-6-skolor (c:a 9 000 jämfört med c:a 1 800). Siffran 1 100, som brukar kommuniceras, avser antalet berörda barn den termin som den nya skolan startas. Den siffran är missvisande. Antalet berörda barn ligger närmare 10 000 än 1 000.
Barnens åsikter följs inte upp i barnkonsekvensanalysen efter de frågor som ställs minuterna efter de sett kommunens positiva film om den nya skolan.
Omorganisationen av grundskolorna föreslogs innan barnkonsekvensanalysen var klar och utan vårdnadshavarnas kännedom visades barnen en film som presenterade detta som ett redan fattat beslut (Ny grundskoleorganisation 2026 - infosida | Ängelholms kommun). Ledande frågor som styrde deras åsikter ställdes därefter, det var så kommunen inhämtade underlag till barnkonsekvensanalysen. Därefter dokumenterades inte ett enda barns åsikter igen.
Barnkonventionen (Läs barnkonventionen här | unicef.se) understryker barns rätt att uttrycka sina åsikter fritt, utan påtryckningar. En barnkonsekvensanalys ska säkerställa att barnens bästa sätts i första rummet. För det så måste den vara grundlig, ärlig och fri från manipulation.
Barnen används i det här experimentet delvis som ett verktyg för att bryta skolsegregationen. Det finns också forskning som slår fast att ”jätteskolorna slår hårdast mot de svagaste eleverna” (Jätteskolorna slår hårdast mot de svagaste eleverna | Ämnesläraren – Svenska, språk mm), med de svagaste menas barn från socioekonomiskt tuffare miljöer, barn med NPF-symptom samt yngre barn som alltså mår bättre i mindre skolor. Trots denna lättillgängliga forskning, framtagen av samma docent som kommunen själva hänvisar till i sin rapport, så utreds alltså inte alternativet att bevara F-6-strukturen.
Även kommunrevisorerna slår larm (Granskning av kommunstyrelsens arbete med att beakta barnkonventionen, oktober 2024). Rapportens slutsatser om avsaknad av tydlig styrning, tillförlitliga rutiner och systematisk uppföljning i barnrättsfrågor är alarmerande. Revisorerna menar att Ängelholms kommun behöver införa ett barnrättsarbete som genomsyrar organisationen. Revisionsrapporten föreslår bl.a. att kommunen ser till att barns bästa tas till vara i arbets- och beslutsprocesser. Detta kräver ett helhetsperspektiv, där konsekvenser för barnets hela liv belyses och beaktas.
En kompletterande trafikutredning krävs om skolan på Adolfsfält omvandlas från en F-6-skola till en 4-6-skola. I förslaget för en 4-6-skola uppstår exempelvis nya utmaningar kopplade till dubbelriktad trafik, vilket inte har behandlats i den tidigare utredningen.
Det är viktigt att beakta att det redan i dagsläget är svårt för yngre barn att cykla mellan Adolfsfält och Skälderviken. Terrängen och vegetationen gör det utmanande, vilket innebär att få elever, särskilt de i årskurs F-3, använder cykeln som transportmedel mellan Adolfsfält och Errarps skola. Detta grundläggande problem kvarstår om man väljer att organisera 4-6 då F-3 eleverna kommer att gå kvar på sin gamla skola. För årskurs 4-6-eleverna uppstår nya logistiska svårigheter:
Med denna bakgrund blir den befintliga trafikutredningen otillräcklig. Förslaget om en 4-6-skola innebär ökad trafik i flera riktningar för fler familjer, vilket leder till en mer komplex trafikbild. Därför är en ny, mer omfattande trafikutredning nödvändig.
Om målet är att fler barn ska gå eller cykla till skolan, med hänvisning till de positiva effekter som nämns i rapporten, finns endast ett organisationsförslag som främjar detta: att behålla en F-6-struktur. Genom att organisera skolan som en F-6-skola kommer fler barnfamiljer att ha närmare till skolan, vilket underlättar familjelogistiken snarare än att försvåra den.
Utredning av bredare perspektiv som kommundelars bykänsla, framtida attraktivitet, företagsamhet, skatteintäkter samt samhällsekonomi och samhällsutveckling i stort (lämnas till politiken enligt rapporten).
